Våren 1976 dök ett nytt namn upp i Stockholms eter: Radio Stockholm. Det var dock inte den lagliga lokalradiostation som skulle starta året därpå, utan en piratstation som för sin tid låg långt före konkurrenterna i både teknik, stil och marknadsföring. Bakom projektet stod trion Bruce Knopper, Egil Aalvik och Hans Attersjö – tre unga entusiaster som kombinerade tekniskt kunnande, musikalisk känsla och en rejäl dos upptäckarlust.
Professionella inslag
Radio Stockholm valde att profilera sig med en modern och internationell framtoning. De kallade sig ibland “BIG 98”, hade tryckta dekaler, och använde vocoder-jinglar – något som var ytterst ovanligt i Sverige 1976. Dessutom hade de exklusiva artistpromos, bland annat med självaste Gloria Gaynor, som spelade in ett uttalande till stationens ära. Det var ett PR-grepp som skulle kunna komma från en kommersiell radiokanal långt senare.
Bygget av sändaren
Den tekniska ryggraden i projektet stod Hans Attersjö för. Han köpte en AGA-sändare via surplusfirman CPC/Elektronikhuset i Malmö, ursprungligen byggd för 100–103 MHz – ett band som tidigare använts av taxibolag i Skåne. Hans byggde om sändaren för 98,3 MHz, en frekvens som då var ledig i Stockholm och låg precis under P3:s sändning.
För att förbättra räckvidden experimenterade han med både antenner och effekt. Från början låg uteffekten på 6–8 watt, men genom en serie uppgraderingar – bland annat en roterande 12V–270V-omvandlare för att öka anodspänningen – lyckades han pressa upp effekten till cirka 25 watt. Vid full drift glödde rören “blått och skönt med lite rött i mitten”, som han själv uttryckte det.
Sändaren var dessutom försedd med fjärrstyrd avstängning via observatörer i bil, redo att stänga ned om något misstänkt dök upp. Det vittnar om en sällsynt kombination av teknisk kreativitet och försiktighet.
Sändningsplatser och utmaninga
De första sändningarna skedde från Bagarmossen, men med begränsad räckvidd. Stationen flyttade därför runt och testade olika höjder: berget vid Norrtull, och några gånger vid Södersjukhuset, där signalen nådde långt söderut men inte norrut. Problemet var att utrustningen var tung – bland annat på grund av det stora lastbilsbatteriet som krävdes för den modifierade sändaren – och vägen från bil till sändningsplats ofta lång.
Antennen förbättrades stegvis, till slut med en 5/8 GP-antenn på en mast bestående av sex sektioner à 1,6 meter, stagad med tältpinnar. Även koaxialkabeln byttes till en halvtumskabel (FSJ4-50) för lägre signalförlust. Resultatet blev ett för tiden förvånansvärt starkt och stabilt signalfält.
Rösterna bakom mikrofonen
Som programledare hördes en ung Egil Aalvik – senare känd som “The Swedish Egil” på KROQ FM i Los Angeles, där han blev en kultfigur inom amerikansk alternativradio under 1980-talet. Inspelningar från 1976 visar hans karaktäristiska röst och säkra stil redan då, vilket bidrog till Radio Stockholms professionella intryck.
De tidiga sändningarna var ofta testsändningar med samma kassett och några enkla jinglar, men det räckte för att skapa uppmärksamhet. Totalt genomfördes 8–10 sändningar, enligt Attersjö, innan trion gick skilda vägar.
Slutet och arvet vidare
Radio Stockholm försvann tyst när både Egil och Bruce flyttade till USA, och Hans följde efter. I januari 1978 sålde han sändaren till Hasse Eriksson, som då grundade Radio 98 – och därmed gick både sändaren och frekvensen i arv. Det var en slump, men namnet “98” levde vidare som ett eko av Radio Stockholms frekvens, 98,3 MHz.
Med sändaren följde också en kassett med en av Radio Stockholms testsändingar, som senare blev en uppskattad raritet bland piratradioentusiaster. Ljudet beskrevs som “proffsigt och mystiskt”, ett av de första tillfällena då svensk piratradio faktiskt lät som riktig radio. Testsändningen kan avnjutas nedan.
Ett tidigt tecken på framtiden
Radio Stockholm må ha gjort sina sändningar i det fördolda, men deras sätt att tänka – branding, ljudkvalitet, artistintervjuer och tekniskt nytänkande – pekade framåt mot en tid då svensk radio skulle öppnas för fler röster.
De var, i ordets bästa mening, pirater med vision.
Och på sitt sätt lade de grunden för en ny era, där den svenska etern aldrig riktigt blev lika tyst igen.
Kassetten men Radio Stockholms testsändning, digitaliserad inspelning nedan
Egil Aalvik ”The Swedish Egil”
Radio Stockholm testsändning från 1976
| Kategori | Detalj |
| Stationens Namn | Radio Stockholm |
| Datum och Tid | Testsändning 1976 |
| Startar runt 21:00 | |
| Fortsätter fram till minst 21:23 | |
| Frekvens | 98 MHz på FM-bandet |
| Sändningskvalitet | Mono, reducerad effekt. Dålig ljudkvalitet |
| Programledare / Tekniskt Team | Egil Aalvik |
| Inslag (Urval) | Radiopresentatören hälsar välkommen och tackar för lyssnandet |
| Presentatören välkomnar lyssnare med uppmaningen ”Hey och välkomna” | |
| Presentatören annonserar slutet av sändningen och att de återkommer senare under veckan | |
| Reklam | Ingen specifik reklam identifierad |
| Spelad Musik (Urval) | Inledning med elektronisk/syntmusik |
| Musik med basgång och trummor (kallas ”Music” av presentatör) | |
| Pop/Rock-låt (manlig sång) med texten: ”Love really hurts without you” (troligen originalet eller en cover av Billy Ocean) | |
| Soul/Funk-låt (kvinnlig sång) med texten: ”I love to love, but my baby just loves to dance” (troligen originalet eller en cover av Tina Charles) | |
| Pop/Rock-låt (kvinnlig sång) med texten: ”Something in the night, something in the light” | |
| Soul/Funk-låt (manlig sång) med texten: ”You can spend all your love making money / You can spend all your love making time” | |
| Inspelat av | Tommy M |
| Digitaliserat av | Tommy M |