År 1983 dök Radio Strul upp på 102 MHz, och även om de knappast kommer att gå till historien som tekniska pionjärer, är deras plats i den svenska piratradiohistorien ändå värd ett leende. För där andra kämpade för professionell klang och tydliga format, valde Strul den raka motsatsen: total anarki i ljudform.
Lördagskvällar med diskogap och skratt
Radio Strul gjorde lördagskvällarna till ett enda långt experiment i ljudkaos. De kallade sig ibland “discomixare”, men det handlade mer om spontant skrik, överstyrda mikrofoner och låtar som avlöste varandra utan struktur. Resultatet blev något som bäst kan beskrivas som radioversionen av ett tonårsrum på fredagsnatten – högljutt, oorganiserat och fullt av energi.
För vissa var det olidligt. För andra var det just det som gjorde Strul charmiga: de brydde sig inte. De var raka motsatsen till Radio SOS:s tekniska precision och Chock 104:s lugna proffsighet – Strul sände för att det var kul, inte för att det lät bra.
Teknik på gränsen till mirakel
Den som senare fick se deras utrustning lär ha häpnat. Enligt ögonvittnen var det “ett tekniskt under att de överhuvudtaget hördes”. Sändaren var hemmasnickrad, delvis trasig, och hade en effekt som mest liknade en ficklampa i en storm. Men på något sätt tog sig signalen ändå ut i etern – svajig, brusig och med ljudkvalitet som fick Televerkets pejlar att skratta (eller gråta).
Mellan lekstuga och legendarisk kult
Trots sin – eller kanske tack vare sin – amatörmässighet blev Radio Strul ett kultfenomen i miniatyr. Det fanns ingen annan som lät som dem. Där andra pirater försökte dölja sina brister, gjorde Strul dem till en del av sin identitet.
De förkroppsligade själva ordet “pirat” i sin mest bokstavliga mening: laglösa, oförutsägbara och ostyrbara.
Slutet på ett (o)lydigt experiment
Radio Strul varade inte länge, och få tycks ha saknat dem när de försvann från 102 MHz. Men i efterhand är det svårt att inte uppskatta vad de representerade – den totala friheten att låta hur man vill, oavsett resultat.
Om de flesta piratradiostationer drömde om att låta som Sveriges Radio, drömde Radio Strul bara om att låta – punkt.
Bild från antus.nu
Radio Strul 1983-08-27 Original
| Kategori | Detalj |
| Stationens Namn | Radio Strul |
| Datum och Tid | Lördagskväll, 27 augusti 1983, 20:00 |
| Frekvens | 102 MHz |
| Sändningskvalitet | Varierande, ljudet skakar på sina ställen (nämns i sändningen) |
| Programledare / Tekniskt Team | Namn som nämns: Peter och Lisen, Mikael Gustaf (intervjuad), Thoba, Bajström (teknisk inblandning) |
| Inslag (Urval) | Intervju med ”Svenning” om hans hobby att slå folk |
| Uppmaning till lyssnare att skicka brev och bidrag (15 spänn/kr) till postbox i Holland | |
| Uppmaning till lyssnare att spela in sändningen på kassett och att trycka på ”Record Play” | |
| Reklam | Coca-Cola (kort jingel/nämnande) |
| Reklam för schampo mot tåsvett och vårtor (”Disktvål och stekt fett”) | |
| Spelad Musik (Urval) | ”Doctor J in the Slam” (Rapp/Disco) |
| ”We can make you Dance” (Dance/Electronic) | |
| ”Why me?” (New Wave/Synthpop) | |
| ”Dr. Strangelove” (Mix med inslag av ”I am the Tiger” och ”The Time Warp”) | |
| ”Hot Streak” (Disco/Funk/Electro) | |
| ”Body Work” (Disco/Funk/Electro) | |
| ”Funkytown” (Disco/Funk) | |
| ”Is it Love?” (Synthpop/New Wave) | |
| ”Live is Life” (Rock/Pop) | |
| ”Don’t Stop” (Disco/Funk) | |
| ”Man Parrish – Hip Hop Be Bop” (Electro/Hip-Hop) | |
| Inspelat av | Johan Antus |
| Digitaliserat av | Richard Skalsky |